Varför ska HR-chefer bry sig om belysning?

Belysning anses ofta vara ett tekniskt inköp som tillhör enbart fastighetschefens eller annan ”teknisk persons” ansvarsområde.

HR-chefen kan kanske stöta på ett belysningsinköp på ett styrelsemöte där energibesparingar som åstadkoms via en belysningsreform dominerar diskussionen. Men tas ämnet personalvälbefinnande upp inom den kontexten? Sällan.

Belysning bör vara intressant för dem som är intresserade av medarbetarnas välbefinnande samt för dem som är intresserade av företagets konkurrenskraft.

Läs vidare och ta reda på varför.

Belysning och mänskligt välbefinnande

Traditionellt sett har belysning designats för det visuella systemet: hur mycket ljus behövs för att utföra arbetsuppgifterna? Det är även grunden för internationella belysningsstandarder, som de flesta belysningsutformningarna är baserade på.

Standarderna tar dock inte hänsyn till den djupare, icke-synliga aspekten av belysning.

Med ökad förståelse för de mer djupa effekterna har konceptet människoorienterad belysning växt fram.

Människoorienterad belysning syftar till att maximera de positiva effekterna belysning har för människor

Ursprunget till konceptet människoorienterad belysning kan spåras tillbaka till 2007, när ett forskningsteam som leddes av Russel Foster på universitetet i Oxford upptäckte så kallade ipRGC-celler eller ljuskänsliga retinala ganglieceller.

De här cellerna finns längst bak på näthinnan och de påverkar direkt den delen av vår hjärna som styr vår naturliga dygnsrytm.

De här cellerna har en unik funktion: de är känsliga för kortvågigt blått ljus, som trycker ned melatoninproduktionen.

Snart kunde följande slutledningar dras från de banbrytande fynden:

Ljust och blått ljus under dagens tidiga timmar gör oss piggare
Felaktigt tidsanpassade ljussignaler stör den naturliga dygnsrytmen

Bild: Våra förfäder levde i harmoni med naturligt dagsljus. Moderna människor tillbringar 90 % av sin tid inomhus, i lokaler som ofta är dåligt upplysta.

Det har forskats mycket på vikten av tillräcklig sömn och en bra dygnsrytm och vi kan alla räkna upp positiva hälsoeffekter av att få tillräckligt med sömn.

Vi förstår även effekterna av för lite sömn både på kort och lång sikt. Till och med bara en enda natt med dålig sömn påverkar arbetsdagen och på lång sikt kan effekterna bli allvarliga.

Man glömmer dock ofta bort att belysning är den viktigaste faktorn som påverkar dygnsrytmen.

Hur påverkar belysning dygnsrytmen?

Under perfekta omständigheter skulle vi vara utomhus tidigt på dagen och få tillräckligt med ljus för att stötta vår dygnsrytm.

Vi vet dock att det ofta inte är möjligt. På de norra breddgraderna ser en person som arbetar normal kontorstid ofta inget dagsljus under arbetsdagen.

Dagens tidiga timmar är viktigast för vår dygnsrytm och arbetsgivaren kan påverka dessa timmar genom att tillhandahålla belysning som stöder den naturliga dygnsrytmen

Följande ljusegenskaper påverkar dygnsrytmen:

Mängden ljus
Ljusets färgtemperatur
Ljusets riktning
Tidsperiod
Varaktighet

Människoorienterad belysning är relativt komplex och det krävs ett proffs för att designa den. Icke desto mindre kan grundprinciperna förenklas enligt följande: under dagens tidiga timmar bör vi kunna producera ljust och blåaktigt ljus som gradvis övergår till ett mer dämpat och gulaktigt ljus fram emot kvällen.

Bild: Mängden ljus som når de ljuskänsliga retinala gangliecellerna är kritisk när det gäller de biologiska effekterna. Det viktigaste är vertikalt ljus, det vill säga ljus som kommer i en vinkel på 0–45 °. (Bildkälla: licht.de)

Belysningens påverkan: forskning från olika branscher

Det har forskats om den påverkan belysning har på människor i flera fältstudier inom olika branscher. En av de mest kända studierna, som publicerades redan 2002, utfördes inom metallindustrin. En ökning av mängden ljus från 300 lux till 500 lux resulterade i följande genomsnittliga påverkan:

6 % ökning av uppgiftsprestation
8 % minskning av antal fel
14 % minskning av olyckor

En ökning av mängden ljus från 300 lux till 2 000 lux gav ännu mer tydlig påverkan:

16 % ökning av uppgiftsprestation
29 % minskning av antal fel
52 % minskning av olyckor

Påverkan av ökad arbetsuppgiftsbelysning i en industriell miljö studerades även i en doktorsavhandling från 2007 av Finlands Henri Juslén. Fältstudier visade att avsevärd ökning i produktivitet som nådde upp till 7,7 % som bäst. Samma studie upptäckte även en minskad frånvaro när belysningsnivån ökades.

Under de senaste åren har Lighting Research Center, det ledande forskningscentret på området människoorienterad belysning, publicerat flera studier utförda på kontorsarbetare, där människoorienterad belysning befanns ha följande fördelar:

Somnade snabbare på kvällen
Bättre dygnsrytm
Förbättrad sömnkvalitet
Minskade symptom på depression
Ökad vakenhet och vitalitet

I en studie beställd av LightingEurope och ZVEI 2015 analyserades effekterna av människoorienterad belysning inom sju olika sektorer. Av dessa observerade följande effekter inom utbildningssektorn:

15 % bättre kognitivt resultat hos påverkade elever
10 % minskade sjukvårds- och utbildningskostnader på grund av färre ADHD-effekter
18 % bättre behandlingseffektivitet för psykiska störningar
+ 2 års ökning av personalens anställningstid

Mer forskning måste fortfarande föras om människoorienterad belysning, men hittills är det tydligt att det har en betydande påverkan både på individer och samhälle.

Sluttankar

Som vi har märkt påverkar ljus oss mycket mer än bara på visuell nivå.

Genom att förbättra belysningen kan vi ha en direkt påverkan på människors dygnsrytm och mildra de problem som störningar av den kan orsaka. Slutresultatet är en medarbetare som är friskare, mår bättre och är mer effektiv.

Snart kommer vi att återgå till tider när det nya normala med distansarbete inte längre är ett nödvändigt ont. De flesta av oss kommer att återgå till den välbekanta miljön på våra arbetsplatser, tillsammans med våra kollegor. Frågan är vilken typ av ljusförhållanden vi återvänder till?